Inte kan man tro att den här sötnosen gör så att vi är vakna hela nätter, men så är det.

Nu är klockan lite efter 12 en vanlig måndag och vi borde verkligen vara på jobbet, men det är vi inte. För i natt vaknade Arvid vid 01 tiden. Sen har vi legat vakna fram till 05.30 ungefär. Vi är helt sänkta hela familjen.

För det är så att det är inte bara jag och Arvid som är vakna, utan hela familjen blir drabbad. Arvid är inte bara vaken, han "pratar" och skrattar nästan hela tiden, väldigt högt men sina speciella ljud.

Det innebär att pappa kan inte sova ordentligt, Axel vaknar av Arvids prat och sen är natten ett kaos.

I natt så gick Arvid och jag och lade oss på vår "nya" möbel framför TV:n, en gammal utnött madrass. Jag satte på Astrid Lindgrens jul på stereon, lyssnade på hennes berättelser två gånger, då hade Arvid fortfarande inte somnat, sen blev det Pettsson och Findus på TV:n, jag somnar till lite lätt men vaknar av att Arvid väcker mig när eftertexten rullar, han sover fortfarande inte...

Det är svårt att beskriva hur desperat man är efter sömn vid just det tillfället, man mår illa av trötthet, ögonen svider, man vet att man måste upp och göra sin plikt. Ringa dagis och meddela att vi inte kommer till frukost, idag heller.

Men nu efter en halv grå måndag har gått, lillebror är skjutsad till dagis 3 timmar försent men är ändå där och får någon slags normal aktivitet på en dag. För här hemma går det i ultrarapid, ingen har orkat gå till jobbet och Arvid är vaken.

God natt